Narva, Viljandi, Riga, Liepaja

Vi sov två nätter på hotellet i Tallinn, därefter reste vi vidare till Narva vid ryska gränsen. Gränsfloden heter Narva, därav namnet. Som alla som kan sin historia vet, stod här ett slag år 1700, då allas vår Kalle dussin spöade den ryska armén. 720 svenskar dödade, men 20 000 ryssar dog. Svenskarna var ca 12 000 och ryssarna var 30 000 man. Svenskarna hade snöglopp i ryggen, vilket förstås var en fördel, då ryssarna inte såg något. Ryssarna flydde mot floden i panik varvid många helt enkelt drunknade.

Men Narva har ett långt förflutet, danskar, ”Tyska orden” (riddarorden), polacker, svenskar, ryssar osv hade under lång tid varit Narvas herrar. En stor befästning började byggas redan på 1200-talet och byggdes successivt ut ända till mitten på 1700-talet, därefter minskade behovet av denna typ av befästningar.

Vi bodde på hotell King, vi var nog de enda gästerna. Restaurangen ekade tomt, men maten höll, trots liten publik, god klass till vettiga priser. Vi sov i den minsta sängen hittills sedan vi träffades, 1975…:-)

Narva är en sliten stad, innevånarna bär WCT-overaller och huvtröjor. De talar övervägande ryska. Det finns en stor gränsövergång mitt i staden.

Området runt floden är mycket vackert, och fästningen (som har byggts upp de senast 30 åren) är verkligen väl värt ett besök.

Efter Narva beslutande vi oss för att köra till staden Viljandi. Den verkade intressant utifrån vad vi läst oss till på internet. Hostel Ingeri bokades. Estland är övervägande väldigt platt, med blandskog, vägarna är spikraka, och i väldigt god kondition. När vi närmade oss Viljandi blev de dock väldigt krokiga och backiga, och landskapet blev mycket mer intressant. Viljandi ligger på en ås, staden har en mycket fin gammal bebyggelse av trähus, kullerstensgator OCH en gammal befästning/kloster som stammar från 1200-talet. Hela staden är grön, vackra stora träd och parker, lummigt och lugnt, så härligt.

Hostel Ingeri var ett riktigt kap! Jättevänlig personal och jättefint rum, underbara sängar, egen balkong, kök att göra egen frukost i (det är skönt att bestämma själv vad man lagar då och då, även om hotellfrukost kan var spännande i sig). Hostellet låg 50 meter från kyrkan som varje timme, efter timslaget, spelade en melodi, på den spröda klockan, inte störande alls, och inte nattetid.

Efter Viljandi, reste vi vidare till Lettland och Riga. Första stoppet i Lettland (lunch) gjorde vi på en restaurang som visade sig vara kopplat till ett ölbryggeri. Tyvärr kunde vi inte ölprova, men köpte med oss några flaskor ändå, som inmundigades senare.

Vi tog en weekendresa till Riga för 5 år sedan, det var sent en höst före julmarknaden. Kallt och blåsigt men intressant. Nu var vädret ett helt annat, precis lagom för sightseeing. Gata upp och gata ner, många steg blev det i hälsoappen i iPhonen… Det huvudsakliga intrycket är att staden har kommersialiserats på ett tråkigt sätt. Om vi jämför med Tallinn, känns det mer tingeltangel i Riga. De stora hangarerna där marknaden huserar verkar ha problem, stora delar av dem har inte längre några stånd/diskar och minst en hangar är helt stängd. Hela området är väldigt slitet, och ingen aktivitet verkar heller pågå för att förbättra. Riga har dock många vackra stora stadsparker, som man visionärt etablerat långt tillbaka och som ger så mycket glädje och struktur och karaktär på staden idag. Man önskar att  någon stadsplanerare av idag hade den typen av visioner. Är det inte det de är till för???

Jugenhusen å andra sidan är fantastiska att bese. De som skapade dem i slutet av 1800- början av 1900-talet hade verkligen både fantasi och visioner, och var inte så lite storvulna. Enligt en bok vi köpte finns 800 sådan fastigheter i Riga, men bara ett fåtal av dem är renoverade till sin ursprungliga glans. Den mest kände arkitekten hette Eisenstein, han var far till den kände regissören av Pansarkryssaren Potemkin,Sergey Eisenstein.

Efter 16000 steg var vi trötta i fötterna och lade oss på hotellrummet och kollade film! Hurra för Netflix!

Så styrde vi kosan mot Liepaja, allra västligast på lettiska kusten. Här finns världens största mekaniska kyrkorgel (?), och en orgelfestival startar idag den 22/9. Tyvärr blir vi inte kvar för att lyssna, det hade varit trevligt annars! Orgeln var enorm och kyrkorummet var också väldigt vackert.

 

 

Annonser

2 svar

  1. Tack för din berättelse. Man behöver ju inte resa själv för att få en fin upplevelse. Det är bara att läsa din blogg.
    Ha en fortsatt trevlig resa och jag ser fram emot nästa blogginlägg
    //
    ulla

  2. Detta blir en lärorik resa även för oss som stannat hemma. Toppen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: