Kroatien

Kroatien verkar för den ytlige besökaren vara ett mer modernt samhälle än Ungern.

Första övernattning var i Zagreb. Vi bodde en liten bit utanför centrum, ca 25 min med spårvagn. Vi tillbringade fredagskvällen med att strosa genom centrum med syfte att finna ett matställe som mötte våra förväntningar både avseende kvalitet och någorlunda genunitet… dvs inte det internationella köket utan något som representerar landets mat. Men det är ju fånigt egentligen… Kroatien ligger precis i mitten av Europa tycks det när man är här: Österrike, Ungern, Italien, alla Balkan-länder söderöver, och man gränsar även till Slovenien, och det är inte långt till övriga Europa heller, faktiskt mycket närmare än för oss, vi som bor norr om hela denna enorma landmassa. Man har här en gemensam och komplicerad historia som går långt tillbaka i tiden, en historia som vi i norr borde sätta oss mer in i, eftersom den har haft och fortfarande har stor påverkan på nuet och maten…
Så vad är egentligen kroatisk mat? Ja säkerligen är den påverkad av såväl den lokala produktionen som av italiensk och centraleuropeisk mat. Men detta är sannerligen en amatörs funderingar och inget expertutlåtande!
Risotto och caesarsallad fick det bli!

Nåväl – efter en finfin övernattning på hotell Jarun och ett snabbt besök till Zagrebs centrum, reste vi vidare till Opatija/Ika på Kvarnerhalvön. Det ligger i norra Kroatien, och eftersom vi inte tänkt resa mycket längre söderut, beslöt vi oss för att detta var en lämplig plats att besöka. Tips avseende Opatija fick av Enes, min arbetskamrat från Bosnien. Och det var verkligen ett bra tips!

Vi är nu i oktober, sent på säsongen, vi kan förstås inte förvänta oss sol, badliv, parasoller och drinkar…. de flesta barer på strandpromenaden är stängda, de vi möter har täckjackor och ibland mössor, det är 10-15 grader i luften…

Vi har hyrt en tvårumslägenhet i Ika, några kilometer söder om Opatija, på Kvarnerhalvön. Lägenheten ligger väldigt högt upp på bergssidan, och första gången vi körde upp till huset där lägenheten ligger, var lite ”scary”, men sen vänjer man sig till branterna!

img_2192

Vår lägenhet i Ika, utsikt över Kvarnerbukten.

OK, nu har vi varit på resande fot i 4 veckor, så vad sker egentligen då, mentalt, när man sätter sig i en ”passiv” position genom att stanna på samma plats en hel vecka?
Dvs vi behöver inte fatta ett enda beslut under denna vecka avseende  vad som skall ske under nästa dag, eller kommande dagar…. var vi skall resa, boka övernattning, äta osv

Vår lägenhet är finfin, utsikten är fantastisk, sängen underbar (det där är viktigt, om man inte kan sova, är man illa ute!)! Så vad gör vi då? Tvättar, vegeterar, läser, ser på film, promenerar, bilar till Pula, Rovinj, och besöker Opatija, vilket verkar vara en helt underbar plats!

Kvarnerhalvön är otroligt vacker. Vi bor som sagt högt upp och vår utsikt är enastående. Lägenheten (2-rums) ligger i bottenplanet på en villa. Vi har en terrass utanför oss, och direktaccss till en pool. Enda bekymret är egentligen temperaturen… vi badar inte gärna när det är 10 grader i luften… veklingar…

En av dagarna besöker vi Pula, på sydligaste änden av Kvarnerhalvön. Här finner vi en enastående välbevarad amfiteater från första århundradet e.Kr (klar år 79)…under kejsar Vespasianus. Denna amfiteater byggdes ungefär samtidigt som Colusseum (som kunde ta 87 000 åskådare på en gång) men Pulas amfiteater var inte lika stor, ungefär en 1/3-del av Colusseum. Men när teatern invigdes dödades ändå ca 11 000 vilda djur under 100 dagar… jaha… those where the days…

På återvägen besöker vi Rovinj, eller Rovinia som det hette före 1947, då det tillhörde Italien. Ett vackert och pittoreskt samhälle.

img_2240

Rovinj, hamnen

img_2245

Rovinj, hamnen

img_2250

Utsikt över Adriatiska havet. Venedig på andra sidan…

På vägen hem lyckades GPS:en spela oss spratt igen och vi hamnade i mörkret på en smal grusväg inne i ett skogsparti med begränsad vändningsmöjlighet. Här kan man bara konstatera att man inte ser lika bra längre, att åldern tar ut sin rätt och att det inte är lika roligt att köra på okända vägar när det är mörkt. Så det gör vi inte om. Vi hittade så småningom rätt, men vägen ner till Ika var synnerligen slingrande, och serpentinkurvor är  inte heller det kul när det är mörkt…

En annan dag flanerar vi i Opatija, en mycket vacker stad. Bebyggelsen är från förra sekelskiftet ungefär, stora vackra villor i pastellfärger, med terasser och trädgårdar. Det klara vattnet utanför och de vackra utsikterna drog de rika till denna vackra plats, och de gjorde sitt bästa att förgylla den ytterligare genom husen.

img_2256

Dags att plocka upp avgränsningslinorna. Även om det innebär att man måste bada… det ligger faktiskt en gubbe längst ut som dyker för att lossa fästet…

img_2259

Gottegris…

img_2273

img_2268

Och tid för arbete med pirer och förstärkningar

 

Idag är sista dagen här i Kroatien, det hällregnar, vi ser inte fastlandet på andra sidan Kvarnerbukten, för det kompakta regnet. Vi känner nu att det är dags att ge sig av, så imorgon lättar vi, mot Venedig till att börja med.

Annonser

Ett svar

  1. Vad roligt det är att läsa allt ni har för er! Hemma är det inte sig likt, känns som ett jättehus (carport) nu håller på att byggas. Ska ta en ny bild och skicka er när jag åter är hemma på söndag. Nu i Gryt och hälsar på föräldrarna! Lotta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: